Jag har glömt att berätta hur det går för Sigge med hans napp och snuttavvänjning och jag är så himla stolt över min son, han har varit en missbrukare innan av sin älskade snutt och napp... En dag så förklarade jag bara att napp och snutte stannar kvar i sängen och man får bara ha den om man ska sova, sagt o gjort, Sigge lägger den i sängen och sen har han inte mer med den och göra hahahah helt otroligt, han frågar ibland och då säger vi att den ligger i sängen och inga protester:) han till och med lämna den på vasken en dag innan dagis och sa hejdå napp o snutte, det hade varit lite gnäll vid vilan men han hade somnat utan den sen, lugnt o fint och nu har han den inte med sig alls dit :)
Känns så jävla kul för det har inte varit något tvång alls :)
Det bästa av allt nästan är att han faktiskt går in i SIN säng på kvällen och lägger sig när han är trött och somnar utan problem :) ALLT har bara vänt snabbt som tusan, tänk inga knep eller tvång på något vis :)
Allt kommer när de kommer och när dom är redo <3.. Och ja vi tänkte att Xander också skulle vänjas av men det va desto svårare, så vi har absolut inte brått med de, han får njuta ett tag till av sin mysstund med sina älsklingar..
Fasen va duktig han e! Nä jag tror också mer på det där, att sånt där kommer mer eller mindre av sig självt, utan tvång! Sen skulle man ju inte klara av och höra deras gråt heller, skulle hjärtat brista ju. :-(
SvaraRadera