E glad att jag kan gå in o jobba lite nätter så man får lite extrapengar för de klirrar inte i kassan mycke mer, känns så jävla tungt, känns som jag har betong i skorna, men när jag tittar upp och ser min familj så ser jag vad jag kämpar för, och fortsätter gå med TUNGA steg, men jag ger mig inte...
De e så att nu när älskling e arbetslös och jag går på csn, så kommer vi tillsammans ha 18000 kr UT i månaden!!! De e inte alls mycke, speciellt eftersom man inte e van vid den lilla summan... Allt snålas på här hemma och på torsdag ska jag till ullared på syrran och lite kompisar så jag kan handla kläder till mina små pojkar <3 Dom växer så de knakar men vi har alltså inte råd att gå o handla KLÄDER i en vanlig affär, fattar ni? Helt sinnessjukt... Givetvis har mina barn kläder men dom börjar bli små, iallfall till Sigge, alex får ju hans leftovers, hahaha så e de o va lillesyskon ;) Ska bli skönt o kunna fylla på Sigges garderob....
Usch blir deppig bara jag tänker på de, men måste skriva av mig....
Tänk om jag kunde fått den där lotten med några tusingar på, eller varför inte några miljoner, eller ja jag hade nöjt mig med några tusingar....
Nu ska jag snart till skolan och ha lite samhälle så tjingeling i vårt fina vinterland....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriiiiiiiv ;) Blir så glad hahahaha