Dagens Ros till Tågvärden och dagen RIS till ER alla egojävlamuppar

Jag har verkligen tappat gnistan på och skriva i min älskade blogg *suck* Men dagarna e så varma och klibbiga så min hjärna kokar känns de som.. Men jag har faktiskt haft lite för mig i helgen så därför har jag inte tagit mig tid till o skriva... I fredags så slappade jag mest men sen på kvällen satt jag hemma hos Diana som bjöd på go rabarberpaj med vaniljsås och coka såklart :)

Sen i lördags va jag på kalas i Skivarp, och jag säger bara en sak, jag kommer ALDRIG mer åka tåg som gravid och ha en barnvagn med mig, folk e så jävla EGO så de finns inte, både unga OCH äldre, så dom ska inte klanka ner på ungdomarna för dom e inte mycke bättre själv... De börja med att jag gick till Stationen här i Eslöv och då visade de sig att hissen upp till perongen va isönder så jag va tvungen o dra upp Sigge i vagnen upp för alla dessa trappor och jag snackar inte 10-20 trappsteg utan många fler, jag håller på och dra upp han, jag svettas, flåsar, får sammandragningar och blir allmänt irriterad på att hisshelvete inte funkar.. Och DÅ kommer de en kvinna i 45-50 års åldern och jag ser min räddning, hon frågar mig vilken perong tåget till Höör går ifrån och jag visar henne hon tackar så mycke för infon och hon GÅR!!!
Och jag blev ännu mer förbannad FAAAN kärring....

Ajja jag kommer upp långt om länge, dricker lite fanta flåsar klart och så kommer tåget. Jag går på och ser att där e fullt med vagnar på vagnsektionen eller vad man kallar de men där en 2 platser kvar, 1 till mig och en till vagnen, när jag håller på och ska parkera mig dit så kommer de en snorunge och SNOR stolarna, jag säger till han att jag ska ställa vagnen där, han glor på mig och menar typ att jag kan väl ställa vagnen där ändå!!?? Förbannad va jag redan så jag körde på han (jag brukar INTE köra på folk), så han skulle fatta att de liksom va lättare för han o gå o leta ny plats än vad de va för mig, så han reste sig o gick.. Och jag fick ÄNTLIGEN sitta ner...

Jahapp då va man på g till malmö, där hade jag 7 minuter på mig o hitta var nästa tåg skulle gå ifrån, men då säger tåggubben, vi blir några minuter försenade! NAAAAAAIIJ VAD FAN, ska jag behöva springa inne på stationen nu bara för att tåget jag sitter på e försenat.. Men långt om länge kommer vi in till Malmö, jag av snabbt som fan, och ALLA andra med, dom springer som idioter framför, bakom ÖVERALLT, så jag i min vaggande "springande" lilla stil kom inte så långt speciellt fort...
Men tågvärden såg mig vaggande, TACK O LOV!! Han hjälpte mig upp på tåget (detta va den ända snälla själ jag mötte på hela resan) Sen när jag kommer på tåget till skurup så dom ända få platserna (5 st) som finns i den delen där man kan ställa vagnen va tagna av 2 tjejer 1 hund och en massa resväskor, där brast de för mig, jag börja ju såklart o gråta, helt slut ont i magen hade jag och besviken på ALLA va jag... Ville ringa hem till älskling men jag visste om jag hade gjort de så hade jag börjat gråta RIKTIGT, nu klara jag hålla tårarna för mig själva, och jag vet om jag hade sagt till den ena att ta bort sin hund så jag kunde sitta hade jag börjat gråta ännu mer....
Så hell no att jag gör de föer ggr......

Så jag kan ju säga till er som aldrig hjäper när de syns att någon behöver de, ni ska bara veta hur jävla tacksamt den hjälpen e, MEN förvänta er INTE hjälp när ni behöver de, och jag hoppas ni aldrig får de heller...