Jag har inte hunnit med i svängarna

Jaaaaa FINALLY har man tvättat klart, de e de livet handlar om OFTA nuförtiden hahaha, har alltid en jääävla massa tvätt, hatar att tvätta SPECIELLT i tvättstugan i källaren,, saknar att ha en tvättmaskin i lyan som vi hade innan, de va bara att tvätta när fan man ville, inga tider o passa osv.... Känner mig blåst på Hsb, för dom sa att vi kunde få hyra tvättmaskin här om vi ville, och när vi skrivit kontrakt och flyttat hit så säger dom att de inte går för man kan inte koppla in den i badrummet, suck fanfan...  Ajja man får ju lite motion hahaha, och eftersom jag e sååååå petig (enligt gubben min) ang att kläderna ska vikas när dom kommer ut ur torktumlaren DIREKT så får jag sköta tvätten, ja jag verkligen hatar skrynkliga kläder, men tråkigt nog blir dom de ändå ibland när man torkat dom för länge.... Hahahah vikitg info hehe....
Idag har vi inte gjort så mycke, men dagen rusade iväg ändå...

Igår hade jag ett mycke givande samtal med min älskade mamma.. Vi har den relationen att vi kan snacka om precis allt och de har vi alltid kunnat...
Jag har en konstig känsla i min kropp och hjärna och jag vet inte riktigt hur jag ska kunna förklara den för att ni ska förstå mig och inte missuppfatta..
Ja satt och prata med min arbetskollega häromdagen om att jag blev gravid direkt nästan igen efter Sigge,
hon frågade mig om jag blev glad, och när jag skulle svara henne så blev jag helt tyst o tänkte efter hur min reaktion va....
Den va inte så mycke, jag bara tänkte typ jaha då ska man på de igen, och min graviditet kändes liksom aldrig verklig, och jag ville bara få den "överstökad". Sen när Alex kom så självklart va/e vi så glada för vår familj, men de känns som de liksom inte har sjönk in att jag e en 2 barnsmamma, livet har ändrat SÅÅ himla mycket på otroligt kort tid så de känns som mitt jag inte har hunnit med och jag känner mig så konstigt låst ibland...
Och mamma och jag pratade om detta igår för jag har så dåligt samvete för jag har känslor i min kropp som jag inte vill ha och jag mår dåligt för de känns som jag lastar över så mycke på MaQan.. Ähh jag vet inte hur jag ska säga för nu skäms jag nästan, de e inte så hemskt som de kanske låter...
JAG ÄLSKAR min familj ÖVER ALLT ANNAT. men de känns som om jag inte har hunnit med i svängarna... Och min mamma jag älskar dig, tack för dina tips och råd, allt känns så mycke lättare <3

Ni som fått barn tätt hur har ni känt de?
Kan vara skönt o höra andras tankar och funderingar....