Min lilla människa

Har varit uppe ett tag nu och börjar känna mig trött igen, får se om Sigge vill ta en fm-vila så mamma också kan vila lite...
Min lille Sigge e snart 15 månader, jag har varit mamma i mer än 1 år, och de känns ganska overkligt fortfarande, självklart fattar jag att jag e mamma men känslan av att ha en liten liten människa som jag har ett enormt ansvar för och en till på väg, jag tänker ofta när jag tittar på min lille son att han e min, bara min (ja maqans också såklart :)) Men de e verkligen något helt annat i livet, en känsla jag aldrig varit med om innan, en kärlek jag aldrig känt förut...
Han får alltid en att le både på utsidan och insidan (förutom när han vrålar som en liten galning på ica)
När han står och gumpar med rumpan sin till Mtv, och sjunger med Lady gaga, så gulligt... Ja han e helt underbar mitt lilla liv.. Och snart ska jag få en till liten människa till som kommer få mig att le både på utsidan och insidan, detta e verkligen kärlek....Kan man känna en större lycka?
Nä verkligen inte...
Nu ska jag se om min lilla människa vill mysa med mamma...